Kung över fjärrkontrollen!

Jag var ensam hemma denna helg, det innebär att jag var kung över fjärrkontrollen!!! Tyvärr har vi inte kabel tv, så mina valmöjligheter var begränsade men vill man så kan man ju alltid hyra en film. Jag valde mellan fransk melankolisk film och brittisk tv serie. Den franska filmen vann. Det visade sig inte vara någon melankolisk film, i alla fall inte med franska mått, utan snarare en komedi.

Min bäste vän var en fransk feelgood film om vänskap. Om hur man skaffar sig vänner och hur man behåller dem. Kanske ett litet otippat tema eftersom fransmän har gjort sig kända för att vara dryga och snobbiga och inte alls särskilt vänliga. Jag gillade i alla fall filmen, mycket tack vare Daniel Auteuil som spelade huvudrollen. Vill man se en bra fransk film kan man tryggt välja en som han är med i.

test

test

Tre nya säsonger av Solsidan

Hur är det möjligt?! När andra säsongen visades fanns det inte en chans att de skulle spela in fler avsnitt. Jag gillade den första säsongen skarpt, jag gillade hur de drev med villaidyllen och vår ständiga strävan efter att vara lite bättre än alla andra. Träffsäker men inte överdriven. De här människorna skulle mycket väl kunna finnas på riktigt, de fanns på riktigt. De bodde på Solsidan, det kändes helt rätt.

Andra säsongen kändes krystad. Det som tidigare varit satir hade nu blivit buskis och scener och repliker var ofta överdrivna. Karaktärerna hade också spårat ur. Ove dök upp i allt fler scener och i de mest oväntade sammanhang och Michaela fick ständiga utbrott.

Min önskan inför de nya säsongerna är att man återgår till samma manusförfattare som man hade i säsong ett. Och att man försöker hitta tillbaka till den sköna känslan man hade då och avstår från att hela tiden plocka billiga poäng.

Nu börjar det nya året!!!

Jag har aldrig riktigt förstått poängen med nyårsafton, det känns aldrig riktigt som det blivit min högtid.Visserligen har jag en del inte så dåliga minnen, men också minnen av kaosartade kvällar och allt för högt ställda förväntningar. Inte heller känns det som om det är något nytt som börjar på nyårsdagen. Snön ligger kvar på gatorna nu med rester av gårdagens fyrverkerier. Man går till jobbet några dagar senare som om ingenting har hänt.

Nu däremot nu börjar det nya året. Nu kommer man tillbaks efter semestern, man har hunnit fundera över vad man göra under hösten, nya projekt på jobbet eller något nytt fritidsintresse. Man smider planer. Skolorna börjar med ett nytt läsår och man flyttas upp en klass, det var alltid spännande. Den känslan man hade när man kom tillbaka till skolan finns kvar i mig än och jag kan fortfarande känna mig lite pirrig när jag ser butikerna lägga fram nya pennor och block inför skolstarten.

Jag har inte satt något datum för mitt alternativa nyårsfirande, men jag vet att det är snart, mycket snart som det nya året börjar.

 

Sommar i P1

Har precis lyssnat färdigt på Johan Westers sommar i P1, jag hade egentligen inte tänkt lyssna på hela programmet. Men så blev det. Det kan bero på att det var ovanligt intressant eller att jag hellre lyssnade på honom än pluggar. Men jag tycker att han är lite intressant, en känd doldis som man egentligen inte vet så mycket om förutom att han är duktig på frågesport. Han har vunnit På spåret två gånger. Det var ett bra program, nu känns det som om vi känner varandra lite, Johan och jag.

Jag gillar sommar, jag gillar upplägget. Tyvärr så har jag inte lyssnat på så många program som jag normalt brukar denna sommar. Jag lyssnade på Mark Levengoods program, det vet man på förhand att det kommer att bli roligt att lyssna på. Marks värme och humor går rakt igenom radion och man blir glad av att lyssna på honom. Det spelar ingen roll att kanske bara hälften av det han säger är sant. Jag menar så måste det ju vara, hur många märkliga släktingar och vänner kan en människa ha?!

Jag råkade också lyssna på Karin Broors program och då blev jag tvungen att sitta alldeles still och bara lyssna. Vilken berätterska!

Jag myser när jag inser hur många sommarprogram jag har kvar att lyssna på. Än är inte sommaren slut på ett tag!

I väntan på höst

Nu känns det som att de flesta har kommit tillbaka från sina semestrar, nu börjar folk prata om skolstart, inskolning på dagis och tänka att sommaren nästan är slut.

Jag märker själv att jag börjar fundera över vad jag ska göra i höst. Jag börjar även så smått tänka lite på det som kommer efter hösten, vintern. Men där hejdar jag mig. Det känns helt fel. Det är fortfarande början av augusti och september är en mycket bra månad, en av mina favoriter. Oktober är också fin, vad som kommer efter okober vill jag just inte tänka på. Det är ju inte ens höst än!

Tittade på På spaning med Bridget Jones

Kunde inte låta bli. Har inte sett den filmen från början till slut. Tyvärr så är det väl med den filmen som med de flesta uppföljare, den håller inte måttet och man gör den mest bara för att. Jag läste Helen Fieldings första bok om Bridget Jones precis när den kommit ut och jag skrattade mig igenom hela boken, dessutom tyckte jag att igenkänningsfaktorn var hög, trots att den handlar om en 32 årig singeltjej och jag var väl snarare dryga 20...

Nu har jag svårare att känna igen mig i karaktären även om vi är betydligt mer jämgamla, jag har åldrats men Bridget har det knappt. Däremot vill jag gärna tro att jag har mognat lite mer än hon under tiden som gick. Jag drabbades av en oerhörd London nostalgi när jag ser filmen även om den till större del utspelar sig i Thailand. Kanske skulle jag packa min väska och resa till London för att leva lite som Bridget i en vecka eller så. Eller kanske stannar jag här och inväntar den tredje filmen.